I Miljötidningen nr 2 2019 Om mående, aktivism och kärnavfall Mångbottnat och vacklande, med en botten av den samtidiga längtan till- och rädslan för ensamheten. Vakten på Kynnefjäll av Christer Johansson (Lindelöws bokförlag), är en roman som botaniserar i ett sorgset liv där trösten stavas aktivism. Vincent har bestämt sig för att vakta Kynnefjäll, han är rädd att berget annars ska bli ett lager för kärnavfall. Sedan protesterna som ägde rum på 80- talet har det varit lugnt på fjället men han är rädd att…Fortsätt läsa “Det kan inte vara lätt att vara recensent…”

Kynnefjäll var en gång i tiden påtänkt som förvaringsplats för kärnavfall. I april 1980 satte sig medlemmar i Aktionsgruppen Rädda Kynnefjäll i en stuga på berget och höll vakt. Först tjugo år senare slutade de vakta efter att ha fått löfte om att Kynnefjäll inte skulle borras sönder och fyllas med radioaktivt avfall. Hotet var borta, aktionsgruppen lades ner- men 2010 startades den igen sedan riksdagen hade beslutat att nya kärnkraftverk får byggas. Hur aktivt de vaktar nu vet jag inte. Vincent i Vakten på…Fortsätt läsa “Recension Miljötidningen Syre, 2/9-19 av Malin Bergendal”

Fakta och fiktion blandas i historia om ockupation. Den lokala aktionsgruppen Rädda Kynnefjälls uppmärksammade ockupation av Kynnefjäll startade i april 1980. Den lyckades stoppa slutförvaringen av kärnavfall i norra Bohuslän. Christer Johansson blandar fakta och fiktion i sin roman Vakten på Kynnefjäll, ett grepp som fungerar och lyfter historien. Själv var jag 13 år när Rädda Kynnefjäll inleddes. Jag hörde talas om kampen men var alldeles för ung för att fullt ut förstå vad som hände. Samma år var det folkomröstning om kärnkraften i Sverige…Fortsätt läsa “Recension Bohusläningen 2/9-19 Karin Carlsson”

Häromdagen fick jag besked att Lindelöws bokförlag vill ge ut en fristående uppföljare till min senaste roman Vakten på Kynnefjäll. Arbetstiteln är Det sjunde året och utgivning planerad månadsskiftet maj/juni 2020. Helt underbart att få slå följe med ett manus fram tills dess, få ha det i huvudet varje dag, gå upp tidigt om morgonen, ändra, lägga till och ta bort text. Nästan overkligt, den här gången också. Det känns som att ge sig iväg och inte riktigt veta vad som ska hända innan man…Fortsätt läsa “En bra dag…”

Jag vet inte om det måste vara det ena eller det andra men jag vet att den är färdig och flygfärdig nu. Jag vet inte riktigt hur det gått till mer än att jag skrivit i det liv jag levt, undersökt det jag velat berätta, att jag rest och kommit tillbaka, jobbat och levt vardagsliv, drömt och längtat ut, skrivit om och skrivit till, strukit och tagit bort , misslyckats och skrivit igen. Det har varit värt varje tidig morgontimme. Nu finns den, nyss kommen…Fortsätt läsa “Är det en klimatroman eller en relationsroman?”

Det var inget stort äventyr men en skön resa tillbaka i tiden till platser som varit betydelsefulla, som några år i Västervik. Där gick jag sjuksköterskeutbildning men än mer minns en härlig tjej jag träffade och hur jag tryckte upp tusen ex av det som inte blev en hyllad debutroman utan ett litet häfte som jag sålde på egen hand. Fortsatte till Blentarp och Nämndemansgården där jag nyktrade till en gång och sedan bar det av till Österlen och några platser och personer som ökat…Fortsätt läsa “En resa med nytt manus”