Det sjunde året

Nu är den utgiven, den nya romanen som fått titeln Det sjunde året.På Lindelöws och alldeles snart som ljudbok, inläst av Anders Ek på Kadabra. Och det känns meningslöst att dölja glädjen över att den blev till, att den finns. Det är en särdeles skön känsla som jag inte vill be om ursäkt för. Antagligen är det lika meningslöst som att bli lätt förskräckt över tanken på att någon kanske läser eller lyssnar till den och tycker någonting, för vad har jag egentligen skrivit?
Jag vill egentligen inte diskutera boken, behövde bara få skriva den.
Handlar Det sjunde året om mig? Alla böcker säger någonting om författaren men det är en roman om att ta sig fram i livet och det tänker jag är bekant för de flesta av oss även om vi inte känner igen oss i allt som de här tre bröderna tar sig för.
Boken är inte längre min, utan läsarens/ lyssnarens och jag sitter kvar med en mild känsla av skräckslagen förtjusning, stolthet, avslut, början. Och jag intalar mig själv att jag måste göra det här för att leva som jag vill, oavsett vad andra tycker.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *